Ethereums decentraliserade blockchain-nätverk är den ledande plattformen för decentraliserade appar (dApps) i dag. Ethereum är den infrastrukturella grunden för en rad olika projekt inom blockchain-tekniken.

Ethereum är en blockchain för smart contracts och decentraliserade applikationer (dApps).

Ether (ETH) är blockkedjans kryptovaluta och är den näst största kryptovalutan sett till börsvärdet. Till skillnad från den klassiska klient-server modellen, bygger Ethereum på ett distribuerat och därmed decentraliserat koncept.

Redan idag finns det en mängd olika applikationer som använder Ethereum. Ethereum Foundation beskriver projektet som en ny era av internet. Det är skäl nog för att titta närmare på projektet som lanserade 2015.

Viktigaste punkterna: Vad är Ethereum?

• Ethereum är mer en utvecklingsplattform än ett betalningssystem.
• Blockchain-plattformen är nu den infrastrukturella grunden för ett stort antal projekt inom kryptovärlden.
• Smart contracts, decentraliserade applikationer och decentraliserade organisationer är några av Ethereums mest innovativa funktioner.
• Ether (ETH) är den inhemska kryptovalutan för Ethereum och är den näst största kryptovalutan sett till börsvärdet.
• Ethereum har likt Bitcoin också problem med skalbarheten, Ethereum 2.0 lanseras senare under 2021 och ska effektivisera blockkedjan.
• Ether (ETH) är en integrerad del av Ethereums ekosystem och nära ansluten till framgången för Ethereum-plattformen.

Vilket problem löser Ethereum?

Ethereum är en multifunktionell blockkedjeplattform och löser flera olika problem. Framför allt har utvecklare nytta av Ethereum som grund när de skapar sina egna blockchain projekt.

Projektet lanserades 2015 och skiljer sig från de klassiska valutasystemet många andra kryptovalutor använder. Ur ett utvecklarperspektiv erbjuder Ethereum ett antal fördelar som gör det till den mest populära utvecklingsplattformen för decentraliserade applikationer (dApps).

Utan att behöva skapa en egen blockchain från grunden kan utvecklare skapa tokens och egna ekosystem och placera dem på Ethereums blockkedja. Projekten finansieras vanligen på ett klassiskt sätt genom Initial Coin Offerings (ICOs).

Decentralisering av blockchain gör den så intressant för decentraliserade finansiella funktioner (DeFi) och decentraliserade applikationer som är tillgängliga utan avbrott och manipuleringssäkra. Med Ethereums virtuella maskin (EVM) finns det också ett enkelt sätt att utveckla och köra egna program, vilket visade sig vara en riktig problemlösare i det här fallet.

Investerare kan också dra nytta av framgången för Ethereum blockchain genom att investera direkt i plattformens inhemska kryptovaluta Ether (ETH). Framgången av blockkedjans olika dApps och tokens ökar också värdet för Ether. Det finns nu fler än 3 000 dApps på Ethereums blockkedja – en siffra som fortsätter öka.

Den historiska bakgrunden till Ethereum

Innan vi tittar på det tekniska konceptet och hur Ethereum fungerar är det värt att titta tillbaka på plattformens start. Den 30 juli 2015 presenterades Ethereum – med mycket beröm från kryptosektorn.

Ethereum Foundation är företaget bakom blockkedjeplattformen och lyckades samla in över 16 miljoner dollar genom crowdfunding från investerare. Det fanns tidigt hype kring Ethereum inom kryptoscenen, eftersom det förväntades lösa grundläggande problem och utmaningar med blockkedjetekniken.

De flesta kryptovalutor på den tiden var utformade för betalningar och skillnaderna var endast i fråga om anonymitet, säkerhet och prestanda. En decentraliserad utvecklingsplattform saknades helt och hållet på marknaden.

Ett namn som ofta nämns i samband med Ethereum är Vitalik Buterin. Redan 2013 publicerade den unga programmeraren en vitbok: ”Ethereum: A Next Generation Smart Contract & Decentralized Application Platform”.

Han presenterade sitt koncept för allmänheten på en Bitcoin-konferens i Miami ett år senare. Men Buterin var inte ensam bakom projektet. Han fick stöd av medgrundarna Gavin Wood, Joseph Lubin och Jeffrey Wilcke.

Gavin Wood som också utvecklade programmeringsspråket Solidity, fick ett namn inom kryptoscenen. Några år efter Ethereum grundade han Polkadot (DOT), en av de största konkurrenterna till Ethereum.

Tidiga stadier och publicering

Ethereum lanserades i beta och kallades Ethereum Frontier. Frontier byggde på en Proof-of-Work algoritm och möjliggjorde utvecklingen av smart contracts. Ungefär ett år senare fick projektet sitt nästa namn, Ethereum Homestead.

Homestead fokuserade på nätverkets skalbarhet och säkerhet. I Ethereums roadmap finns en tydlig plan för Ethereums slutliga uppbyggnadsfas. Var och en av dessa expansionsstadier medför en hard fork. En hard fork genomförs alltid när grundläggande förändringar görs i en blockkedjas protokoll.

Den mest kända hårdförgreningen ”hard fork” är förmodligen Ethereum Classic, vilken skapades som ett resultat av ”the DAO hack”. En förgrening är i allmänhet inte negativ, utan visar snarare att en gammal version av protokollet inte längre kan interagera med nya funktioner.

Den följande fasen av blockkedjeplattformen var Ethereum Metropolis, som förbättrade prestandan och presenterade många innovationer. Den sista fasen i deras roadmap är Ethereum Serenity – även känd som Ethereum 2.0.

Ethereums tekniska bakgrund

Efter att vi klargjort den historiska utvecklingen kring lanseringen av projektet tar vi en titt på den tekniska bakgrunden av Ethereum. Till skillnad från exempelvis Bitcoin (BTC) är Ethereum inte en kryptovaluta vars största fokus är betalningstransaktioner.

Det är en plattform där oberoende projekt kan använda Ethereum som en infrastrukturell bas. Utvecklare kan använda protokollets befintliga funktioner utan att behöva utveckla dem från grunden.

Exempel på funktioner är smart contracts, dApps, ERC20-tokenstandard och decentraliserade autonoma organisationer (DAO). Innan vi går in mer i detalj på Ethereums tekniska system, ska vi kort berätta om de olika funktionerna.

Smart contracts

Smart contracts ”smarta kontrakt” – är kärnan av Ethereum. De kan beskrivas som körbara program som kan utvecklas i programmeringsspråket Solidity.

De fungerar som ett klassiskt kontrakt där två parter ingår ett avtal. De olika parametrarna för smart contracts skriv i form av programmeringskod. Båda parterna måste uppfylla deras parametrar för att kontraktet anses vara slutfört.

Smart contracts är endast ”intelligenta” i grad med programmeringskoden, det finns alltså risk för mänskliga faktorn när kontrakten utvecklas.

Användningsområdena är stora och sträcker sig allt från försäkringstjänster till åtkomstkontroll och Peer-to-Peer (P2P) transaktioner till decentraliserade börser (DEX).

Decentraliserade applikationer (dApps)

Decentraliserade applikationer är anledningen till att det blev mycket hype kring Ethereum innan lanseringen. Applikationerna är manipuleringssäkra och erbjuder ett nästan oändligt antal användningsområden genom integrering av smart contracts.

På grund av blockkedjans distribuerade koncept är dApps praktiskt taget felsäkra. De mest kända dApps är DEX Uniswap och Sushiswap samt NFT-marknadsplatserna Rarible och OpenSea. Videospel (Axie infinity) och decentraliserade finansiella tillämpningar (Synthetix) är också bland de mest kända decentraliserade applikationerna.

Decentralized Autonomous Organization (DAO)

Decentraliserade autonoma organisationer tar organisationer till en helt ny nivå. I motsats till det centraliserade tillvägagångssättet som vi känner till i de traditionella organisationerna, är DAO strukturen baserad på smart contracts. Den definierar organisationens förvaltning och regler i alla dess aspekter. Det finns alltså ingen klassisk beslutsfattare, det är alla deltagarna som definierar hanteringen i det smarta kontraktet.

ERC-20 Token

ERC20-formatet är den tekniska standarden för smart contracts i Ethereum-blockkedjeprotokollet. Med hjälp av standarden kan utvecklare skapa sina egna tokens och placera dem på blockkedjan. Dessa fungerar i sin tur som nycklar till ett digitalt ekosystem. ERC20-standarden garanterar att alla smart contracts är kompatibla med varandra i Ethereum-projekt.

Ethereum 2.0 – Den slutliga formen av Ethereum

I avsnittet om Ethereums utveckling pratade vi om en av de viktigaste milstolparna i projektets roadmap – Serenity. Många känner till Serenity som Ethereum 2.0. Den här uppgraderingen medför ett stort paradigmskifte – den använda Proof-of-Work algoritmen byts ut till en Proof-of-Stake algoritm.

I slutet av 2020 introducerades Serenity lanseringen med hjälp av en flerfasig plan. Den kompletta uppgraderingen förväntas lanseras i augusti 2021. Ether (ETH) kommer hädanefter genereras genom staking, istället för mining. Det betyder också att Ethereum blev av med en av de sista likheterna med Bitcoin. Men vad är det som är så speciellt med Proof-of-Stake och varför är detta ett nödvändigt steg?

Ethereum 2.0 – Varför Ethereum ändrade konsensusmekanismen

Förändringen av konsensusmekanismen är äntligen här efter över fem år sedan lanseringen av Ethereum – men planerades långt i förväg. Vitalik Buterins plan har hela tiden varit att helt decentralisera Ethereum.

Införandet av Proof-of-Stake (PoS) var det enda logiska steget. Proof-of-Work (PoW) medför ofta problem att mining-fokuserade företag utnyttjar sin tekniska fördel och säkrar sig en enorm marknadsandel. Det är alltså ett fåtal företag som i hög grad påverkar mining-marknaden. Med Proof-of-Stake kan ett sådant scenario inte inträffa, det finns dock lite andra scenarion som kan orsaka problem. Men är inte den enda anledningen till varför ett byte från mining till staking är logisk.

Skapandet av nya block med hjälp av staking är många gånger mer energieffektivt än mining, som är förknippat med höga energikostnader. I princip kan vem som helst bli en Validator, som blockkreatörerna kallas, om de kan få ihop den nuvarande minsta insättningen på 32 ETH (en summa som kan ändras i framtiden).

Ingen särskild maskinvara krävs, men en Validator måste sköta en valideringsnod som kan konfigureras utan större ansträngning. Det finns inga tekniska krav på den utrustning som används, men den måste vara online och tillgänglig dygnet runt. En hemmadator är därför inte optimal att använda, utan operatörerna bör antigen ha en VPS eller en dedikerad dator till noden.

Detta är relaterat till kärnfunktionen för Proof-of-Stake. Här avgör valideringsoperatörernas förmåga, deltagartid i nätverket och slumpmässigt tal Validators, parametrarna vid skapandet av ett block och i vilken omfattning.

Ett nytt block skapas genom att en transaktion signeras inom blocket. Om valideraren anser att blocket är giltigt bekräftas det och adderas till blockkedjan. För utförd insats får valideraren en provision som belöning – på samma sätt som vid mining när det är Proof-of-Work. Istället för en fast belöning, beror den på avgifterna för transaktionerna i det nya blocket.

Ether – den inhemska kryptovalutan för Ethereum Blockchain

Även om Ethereum inte är ett klassiskt betalningssystem som Bitcoin, Dash eller Litecoin, behövs det fortfarande ett övergripande betalningsmedel på plattformen. För detta ändamål skapades Ether (ETH).

Ether kan användas som betalningsmedel för smart contracts och är den interna valutan för decentraliserade applikationer på blockkedjan. Samtidigt kan Ether handlas på kryptosektorns handelsplattformar och är ett direkt sätt för investerare att delta i Ethereum-plattformens framgång. Överföringar fungerar precis som andra kryptovalutor – från en Ethereum-adress till en annan.

Om transaktionsutbytet till exempel sker mellan två personer skickar person A en viss mängd ETH till plånboksadressen för person B. Samma koncept används för utbetalningar från ett smart contract, även om ett visst villkor måste uppfyllas i förhand.

Transaktioner av alla slag medför en transaktionskostnad på Ethereum, i form av så kallad Gas. Gas är en beräkningsenhet som bestämmer hur hög kostnaden för en utförd operation är. Särskilt vid hög aktivitet i nätverket kan Gas-priserna öka kraftigt – men mer om det nedan.

Ethereum och skalbarhetsproblemet

Ethereum har alltid varit den i särklass mest populära utvecklingsplattformen för nya projekt inom blockkedjetekniken. Plattformen har dock sedan started kämpat med ständiga skalbarhetsproblem. Medan Bitcoin löste dessa problem med hjälp av en Second-Layer lösning (se Lightning Network), verkade Ethereum sakna en motsvarande lösning i flera år.

Ethereum måste dock också hantera en utmaning. Medan andra projekt beräknar transaktioner för block i bytes och innehåller endast transaktioner, mäter Ethereum sina block i gas som är beroende av många beräkningsoperationerna inom ett block. Att ansluta ett Ethereum-block till blockkedjan är alltså många gånger dyrare.

Ethereum 2.0 är tänkt att lösa detta problem, även om det inte går att lösa alla svårigheter med skalbarhet direkt. På lång sikt bör innovativ teknik hjälpa – så kallad Sharding.

Sharding: Prestandaökning genom parallellisering

Vitalik Buterin satt skalbarhetsproblemen i fokus på många konferenser. Det beror säkert delvis på att han redan hade en lösning i rockärmen i form av Serenity. Detta delområde beskriver tekniken Sharding, som möjliggör parallellisering för hantering av Ethereum-transaktioner. För närvarande lagrar varje nod i nätverket hela blockkedjan för att garantera nätverkets integritet. Varje nytt block gör dock att blockkedjans storlek ökar, vilket försämrar nätverkets prestanda efterhand.

Sharding delar upp blockkedjan horisontellt. Var och en av dessa partitioner (även kallade Shards) finns på ett visst antal noder. Nya transaktioner inom en av dessa shards kan sedan valideras och behandlas av de associerade noderna.

Detta gör det möjligt att behandla transaktioner parallellt över alla shards. Även om tillvägagångssättet har en stor potential att förbättra blockkedjans prestanda, innebär det också nya problem i teorin.

Med betydligt färre noder som bekräftar blockkedjans delar minskar nätverkets tålighet mot manipulering. Därför införde personerna bakom Ethereum Proof-of-Stake algoritmen för att öka säkerheten.

Av denna anledning kunde sharding inte genomföras tidigare. Men Ethereum 2.0 utgjorde grunden för framstegen. Fram till dess har Vitalik Buterin presenterat så kallade rollups, som samlar fler transaktioner och på så sätt minskar både belastningen och avgifterna. Med hjälp av detta bör det redan vara möjligt att genomföra upp till 1 000 transaktioner per sekund.

Varför är Ether värdefullt?

Varje kryptoprojekt uppfyller ett mycket specifikt värde på sitt eget sätt. Även om många kryptovalutor har liknande strategier manifesteras värdet av coins och native tokens ofta olika. Men hur är fallet med Ethereums inhemska token Ether?

Ether har haft en viktigt funktion i Ethereums ekosystem från lanseringen. I takt med plattformens framgång, ökade även värdet på den inhemska kryptovalutan. Det har medfört att Ether blivit den näst största kryptovalutan på marknaden, sett till börsvärdet.

Ether är avgörande för alla Ethereums funktioner. Andra projekts tokens kan ofta enbart användas för att rösta inom blockkedjan. Men Ether (ETH) är viktig för att utföra smart contracts, styrning av nätverket (Network Governance) och fungerar som ett övergripande betalningsmedel. Den omfattande integreringen av kryptovalutan i Ethereums ekosystem utgör därför dess värde. Så länge Ethereum är framgångsrikt, bör också Ether öka i värde på lång sikt.

Vad är Ethereum? - Slutsats och prognos

Ethereum har haft en otrolig framgång sedan lanseringen 2015 och som en av de första utvecklingsplattformarna fanns det stort intresse redan från början. Utvecklare fortsätter använda Ethereum-plattformen som infrastrukturell bas för sina nya projekt.

Smart contracts och dApps representerar en mängd olika användningsområdena i den verkliga världen och är en integrerad del av kryptovärlden. Personerna bakom Ethereum som leds av medgrundaren och talespersonen Vitalik Buterin, använder en strukturerad roadmap för att visa Ethereums framtid.

Den inhemska kryptovalutan Ether (ETH) är en viktig del av Ethereums ekosystem och djupt integrerad i protokollet. Med tiden blev Ether en av de viktigaste kryptovalutorna och har under flera år haft det näst högsta börsvärdet – efter Bitcoin. Ethereum-plattformens framgång har ökat priset för kryptovalutan, vilket nu gör det extremt populärt bland institutionella investerare.

Vår omfattande Ethereum köpguide och prognos för Ethereum ger också mer information för intresserade investerare.

Begreppet Bitcoin kan användas på två sätt. För det första är det termen för det decentraliserade offentliga Peer-to-Peer (P2P) nätverksprotokollet. Det andra hänvisar till namnet på den köpbara kryptovalutan bitcoin (BTC) – Vår detaljerade köpguide visar hur du kan köpa bitcoin.

Historien bakom Bitcoin

Den 31 oktober 2008 föreslog en okänd programvaruutvecklare, möjligtvis flera, under pseudonymen Satoshi Nakamoto ett elektroniskt betalningssystem som skulle baseras på matematiska bevis. Avsikten bakom idén var att skapa en betalningsmetod som var kryptografiskt säker, verifierbar, oföränderlig och kunde användas oberoende av centrala myndigheter och regeringar.

När vitboken publicerades hade den globala ekonomiska krisen 2007 redan börjat ta sin förödande väg. En av orsakerna till finanskrisen anses vara att bostadsbubblan sprack på den amerikanska marknaden. Till följd av finanskrisen förlorade många människor sina hem. För att förhindra att bankirer och spekulanter skapar sådana bubblor ville Nakamoto förse allmänheten med ett öppet och bättre betalningssystem, genom vilket människor kunde återfå full kontroll över sina egna monetära tillgångar.

Ett annat problem som Bitcoin-blockkedjan var tänkt att lösa var Double spending. Double spending har tidigare varit ett stort problem med digitala betalningsmetoder.

Nakamoto, vars identitet fortfarande inte har klargjorts, skapade Genesis-blocket i januari 2009 och lanserade därmed officiellt Bitcoins blockchain. Sedan dess har nätverket fungerat som ett programvaruprotokoll med öppen källkod.

Vad är Bitcoin (BTC)?

Bitcoin (BTC) är en digital token på en egen blockchain. En digital token är en krypterad fil som lagras i Bitcoin-blockkedjan. Blockchain eller blockkedja, är en öppen huvudbok där alla transaktioner och information lagras.

Det kan jämföras med att en bankanställd för register över när en kund sätter in eller tar ut pengar från sitt bankkonto. Även om det sker en transaktion till en annan kund registreras den informationen. En banköverföring eller transaktion, innebär att ett monetärt värde tas ut från ett bankkonto och krediteras på ett annat.

Samma sak gäller i princip för alla transaktioner. En Bitcoin-överföring loggas i den digitala huvudboken, Bitcoins-blockkedja. Det speciella med blockkedjor är att ingen enskild individ ansvarar för den, utan den lagras helt eller delvis på varje dator i nätverket.

Detta innebär att Bitcoin-användare inte längre behöver förlita sig på enskilda banker för att hantera sina pengar. Den decentraliserade arkitekturen i Bitcoin-blockkedjan eliminerar behovet av banker och mellanhänder, samtidigt som den erbjuder en hög grad säkerhet och transparens.

Alla intresserade kan när som helst se betalningsnätverkets huvudbok. Det ger Bitcoin-nätverket möjlighet att bygga upp ett förtroende för blockchain-tekniken.

En Bitcoin-transaktion innehåller också information om vem den skickades till, hur mycket Bitcoin som skickades och när transaktionen genomfördes.

Informationen komprimeras till så kallade block med hjälp av en krypteringsalgoritm. Sammanställningen av dessa block kallas för en blockchain. Kryptografiska teknologin gör Bitcoin-blockkedjan säker. Det är praktiskt taget omöjligt för en hackare att manipulera blockkedjan till sin fördel.

Även om en dator i det decentraliserade Bitcoin-nätverket blir hackad, har de andra datorerna i nätverket den ursprungliga blockkedjan och kan därför upptäcka manipuleringsförsöket. Till en logisk följd av detta kan den hackade datorn omedelbart uteslutas från nätverket.

Fördelar och möjligheter

Bitcoin utformades ursprungligen som en decentraliserad betalningsmetod och ett alternativ till det traditionella banksystemet. Till skillnad från internationella banköverföringar på den tiden, var det billigare och snabbare. En ytterligare fördel för handlarna var att en transaktion är irreversibel, vilket förhindrar återkrav som ofta förknippade med dyra avgifter.

I vissa delar av världen är Bitcoins fortfarande ett effektivare och billigare sätt att överföra pengar globalt. Många användare uppskattar också pseudonymiteten som blockchain (Vad är blockchain?) erbjuder dem. Bitcoins kostnads- och hastighetsfördelar minskar dock alltmer i takt med att nyare blockchain-projekt lanseras, med nyare teknik och bättre skalbarhet. Samtidigt som traditionella systemet arbetar för att förbättra sina system.

Hur fungerar Bitcoin?

Transaktioner på Bitcoin-nätverket verifieras av miners ”gruvarbetare” med hjälp av Proof-of-Work (PoW) algoritmen och är baserad på SHA-256. I genomsnitt tar bekräftelsen av ett block cirka 10 minuter, men i verkligheten kan enskilda transaktioner ta betydligt längre tid att bekräftas. Detta beror på det stora antalet transaktioner som behöver hanteras. Användarna måste antingen betala högre transaktionsavgifter eller vänta längre. Det medför att mikrotransaktioner inte är lämpliga i dag, då avgifterna som uppstår blir högre än beloppet man skickar. Detta leder till att framför allt mindre belopp ibland måste vänta flera dagar på en bekräftelse.

Resultatet har varit bristande skalbarhet, vilket har hindrat kryptovalutan från att ta steget till vardagliga betalningar. Likt Ethereum och andra stora kryptovalutor med samma problem, försöker Bitcoin också med olika metoder förbättra skalbarheten. Det inkluderar användning av Lightning Network som är avsedd för att avlasta blockkedjans huvudkedja. En annan åtgärd var införandet av SegWit-protokollet i augusti 2017.

Andra personer argumenterade att lösningen på skalbarhetsproblemet var att öka blockstorleken. Genom en hard fork skapades Bitcoin Cash i augusti 2017. Det har skett många hard forks av Bitcoins blockchain och är ett ganska kontroversiellt ämne inom kryptosektorn.

Många anser att det är bättre att skapa ett nytt blockkedjeprojekt, istället för att marknadsföra sig med ”Bitcoin” namnet. Då det anses vilseleda nya investerare. Det finns flera exempel på projekt som använt Bitcoins blockkedja, ändrat vissa parametrar och lanserat under ett namn som inte direkt ansluter med Bitcoin, till exempel Litecoin.

Vad är Bitcoin Mining?

Bitcoin mining är den process genom vilket Bitcoins genereras. Mining säkerställer i första hand att transaktioner på Bitcoin-nätverket registreras i den digitala huvudboken. Vem som helst i världen med tillgång till internet kan ladda ner protokollet och använda sin dators processorkraft för att generera Bitcoins. Det betalas ut som en belöning när ett block i Bitcoins blockkedja bekräftas. För närvarande betalas 6,25 BTC ut som belöning per block, vilket för närvarande motsvarar över 200 000 dollar. Den senaste halveringen inträffade i maj 2020 och nästa halvering av belöning beräknas inträffa i maj 2024.

Transaktionsblocken i Bitcoin-blockkedjan beräknas med hjälp av en så kallad hash-algoritm. En hash-algoritm arbetar med en hash-funktion och är krypteringsalgoritmen SHA-256. Algoritmen tar transaktionsinformationen som nämndes tidigare, krypterar den, sammanfogar den med det senaste blocket i blockkedjan och mappar den till ett hashvärde i blockkedjan. När det gäller en Bitcoin-transaktion är hashvärdet i blockkedjan mottagarens konto, även kallad adress och förknippas med Bitcoin-wallet.

Ju mer processorkraft en dator har, desto snabbare kan den tillämpa krypteringsalgoritmen. Om en dator till exempel kan bearbeta 350 terahash per sekund (350 TH/s) har den en hög beräkningshastighet.

Följaktligen får också operatörerna ”miners” av Bitcoin-protokollet men högre beräkningshastighet mer frekventa utbetalningar. För närvarande tar det i genomsnitt tio minuter att skapa ett block. Förutom att bearbeta transaktionsdata har miners i Bitcoin-nätverket uppgiften att synkronisera med andra datorer så att blockkedjan alltid är uppdaterad. De säkrar också systemet genom att kontrollera transaktioner som har behandlats av andra datorer i nätverket, för att motverka manipulation och andra dåliga aktörer.

Att använda sin egna hemdator för Bitcoin mining är inte längre lönsamt. Samtidigt finns det operatörer som driver stora ”mining farms”, vilka använder specialutvecklad hårdvara (ASIC) för Bitcoin mining. ASIC enheter är designade till att effektivisera deras beräkningshastighet. Problemet är att det också ökar svårigheten på de matematiska ekvationerna som måste lösas för att generera nya block.

Svårigheten för SHA256-algoritmen används för att anpassa nätverkets utbetalningar till miners och skapar incitament. Det blir alltså lättare att skapa ett nytt block om den totala beräkningshastigheten för nätverket är lägre och svårare om den är högre.

Mining farms drivs till exempel av cloud mining leverantörer som Genesis Mining och Hashflare. Intresserade parter får möjlighet att köpa datorkraft på deras hårdvara för att använda vid mining. För att få mer frekventa utbetalningar går miners vanligtvis med i en mining pool.

I en mining pool kombineras datorkraften från alla datorer i poolen och används för Bitcoin mining. Några exempel på mining pools är BTC.com, AntPool och SushPool. Bitcoins som genereras fördelas mellan deltagarna.

Vad är en Bitcoin wallet?

En Bitcoin-wallet är en programvara. Programvaran används för att lagra och skicka mynten. En plånbok är jämförbar med en riktigt plånbok, eftersom Bitcoins är en digital valuta och en wallet är en digital plånbok. En Bitcoin-wallet är viktig när du vill byta, handla eller förvara dina Bitcoins. Det är inte möjligt att göra en betalning med Bitcoins utan en wallet. En wallet tilldelar varje användare ett unikt ID som är ett hexadecimalt nummer. Detta ID kallas också för wallet-adress ”plånboksadress” och garanterar pseudonymitet, eftersom Bitcoin-användare förknippas inte med sitt riktiga namn i Bitcoin-blockkedjan. Det är endast plånboksadress, transaktion i BTC, mottagaradressen och tidpunkt som kan ses på Bitcoins blockchain.

Wallets skiljer sig från varandra beroende på deras design. Wallets för lagring av Bitcoins finns som desktop wallet, hardware wallet, mobil wallet och webbaserad wallet.

En hardware wallet (t.ex. Ledger Nano S eller Trezor) är en fysisk enhet som liknar ett USB-minne där du har möjlighet att förvara Bitcoin och andra kryptovalutor offline. De är lämpliga för investerare som är extra säker om sina tillgångar och hardware wallets motverkar cyberattacker.

En desktop wallet är avsedd för en dator och passar till bland annat handel med kryptovalutor. De mottagna Bitcoins lagras på användarens egna dator. En webbaserad wallet är endast tillgänglig via en webbläsare och mobil wallet kan användas med en smart phone.

De flesta wallets erbjuder möjligheten att skapa en krypterad säkerhetskopia. Säkerhetskopian är till för att återskapa din wallet på en annan enhet och säkerställa att du fortfarande har tillgång till dina Bitcoins. Det är viktigt att undersöka hur seriösa leverantören är innan du använder en wallet.

Vad är Bitcoin trading?

Bitcoin trading ”Bitcoin-handel” är processen att köpa eller sälja Bitcoins. Målet med trading är att öka det egna kapitalet. Detta uppnås genom att sälja Bitcoins till ett högre pris än vad de köptes. Bitcoin kan handlas på fler än 400 kryptobörser. Miners kan sälja genererade Bitcoins på börserna. Alla som är intresserade av att äga Bitcoins kan dock köpa Bitcoins på dessa börser. I de flesta fall används kryptobörser för att handla Bitcoin (BTC) och stora vinstmöjligheter lockar investerare till kryptovalutan. Bitcoin och andra kryptovalutor har hög volatilitet, vilket medför en högre risk. Priset fluktuerar mycket och det är omöjligt att förutse exakt om och när priset kommer stiga eller sjunka.

Detta beror främst på att handel med kryptovalutor ännu inte reglerad i samma utsträckning som traditionella börser. Det går att se förbättringar inom området och det finns några säkrare alternativ för dig som investerare i dag.

Om inte kryptobörser är reglerade för handel, innebär detta i princip att du en fullständig förlust av det investerade kapital är möjlig. Kryptovalutor är en högriskinvestering och när du handlar med kryptovalutor är det viktigaste att ha en bra strategi. Alla som har ett konto hos en kryptobörs kan utveckla sina egna handelsstrategier.

Målet med trading är att sälja dyrare än vad du köpte kryptovalutan för. De flesta kryptobörser tar ut en viss avgift per handelstillfälle, vilket du också behöver tänka på. Det finns olika tjänster där du kan köpa Bitcoin och andra kryptovalutor. Om du är mer intresserad av att spekulera på kryptovaluta priserna och inte intresserad av teknologin kan du använda kryptomäklare, vilka erbjuder CFD-kontrakt. Det är ett finansiellt instrument som följer prisutvecklingen för tillgången.

Köpa Bitcoin

Det finns många sätt att köpa Bitcoin, men innan du börjar köpa BTC bör du skapa en Bitcoin-wallet. Vi rekommenderar alltid att använda en hardware wallet för större summor, men du kan med gott samvete också använda kryptomäklaren eToros wallet.

När du har skapat en Bitcoin wallet kan du använda en lämplig betalningsmetod som kredit-/bankkort, banköverföring eller PayPal för att köpa Bitcoin. Exempel på kryptobörser är eToro, Kraken och Bitpanda.

Bitcoins framtid

Hur Bitcoins framtid kommer se ut är fortfarande inte bestämd. Är Bitcoin verkligen en valuta som kan användas för att betala frisören eller bensinen? Eller är det bara en investeringstillgång som kan användas för att tjäna snabba pengar? Är det inte bara penningstvätt?

Den ursprungliga idén bakom kryptovalutor var att skapa ett Peer-to-Peer (P2P) betalningssystem med integritet, förtroende och decentralisering. Skalningsproblem och de stora prisfluktionerna gör det nästan omöjligt att använda det som ett vardagligt betalningsmedel. På senare tid verkar Bitcoin därför alltmer utvecklas till en investering och tillgång. De senaste årens starka tillväxt lockade många investerare som hoppades på stora vinstmarginaler.