Vad är IOTA (MIOTA)?

Kryptovalutor börjar gradvis få allt större användning i samhället. IOTA-projektet är ett av de mest avancerade. Till skillnad från de flesta digitala valutorna är den inte baserad på en blockkedja, utan på ett system som kallas Tangle. Detta gör det möjligt att genomföra transaktioner snabbare och billigare, samtidigt som en hög säkerhetsnivå garanteras.

Digitalisering och IoT (Internet of Things) står särskilt i fokus. I framtiden kan maskiner och programvara kommunicera med varandra helt autonomt, vilket omfattar utbyte och utvärdering av information och data. Ett snabbt, billigt och säkert nätverk är den viktigaste förutsättningen för detta.

IOTA-token (MIOTA) är särskilt intressant för investerare. Detta är betalningsmedlet i nätverket och behövs för olika funktioner. Med ökad efterfrågan kan detta också öka i värde och ge investerare avkastning.

Vad är IOTA?

Termen IOTA avser vanligtvis både IOTA-stiftelsen och projektet i allmänhet, samt IOTA-token med MIOTA ticker.

IOTA Foundation är en ideell organisation som främjar projektets utveckling. Målet är att skapa en ny standard för nätverksprotokoll som fungerar på ett decentraliserat sätt. Fokus ligger också på forskning och PR. Dessutom ansvarar organisationen för att främja nätverksbyggande inom det egna communityt och inom olika ekonomiska områden.

Systemet bygger på ett system med Distributed Ledger, liknande Bitcoin. I det här fallet används dock Tangle i stället för en linjär blockkedja. Detta medför vissa fördelar, t.ex. högre skalbarhet. Detta innebär att transaktioner kan bekräftas och genomföras i nätverket snabbare och till lägre kostnad.

IOTA-token fungerar som ett internt betalningsmedel. Den kan också användas för andra ändamål som går längre än bara betalningar. Fokus ligger här på utbyte av data och information. Till skillnad från de flesta andra kryptovalutor fungerar systemet helt utan avgifter, vilket innebär att transaktioner även i det lägsta segmentet är möjliga. Överföringar kan till exempel göras för en bråkdel av en cent.

Termen Internet of Things (IoT) används ofta i samband med IOTA. Det handlar om att koppla ihop maskiner och apparater med internet och att de kan kommunicera med varandra oberoende av varandra. Detta gäller även områden som maskininlärning och artificiell intelligens (AI). Den fjärde industriella revolutionen handlar till stor del om sådana tillämpningar och IOTA vill vara en ledande roll i förändringen.

IOTA Foundation: uppdrag och vision

Projektet anses vara en av pionjärerna för en ny digital ekonomi. Det handlar bland annat om samspelet mellan människor och maskiner. I framtiden kan det sätt på vilket information och tillgångar överförs förändras i grunden.

Hittills har många processer inom näringslivet skett analogt, det gäller även inom administration och politik. Många arbetsmoment måste dokumenteras för hand och lagring sker ofta endast i pappersform. I takt med digitaliseringen ökar efterfrågan på en säker lösning för sådana processer i digital form.

IOTA Foundation ser sig själva som en medlare mellan de olika instanserna. Tillsammans med communityt och partnerskapen ska ett nätverk av utvecklare, forskare och chefer skapas. Nätverket kommer att arbeta hållbart med lösningar och möjligheter för att utveckla teknikens och det mänskliga tänkandets fulla potential.

Protokollet ska fungera som ett stödlager för många tillämpningar. Genom att göra den licensfri kan alla använda och anpassa den. Detta skapar tillämpningar som kan användas direkt och bygger grunden med IOTA-nätverket. Du drar nytta av alla fördelarna med ett stabilt, säkert och gratis DLT-system.

Grundare och styrelse

IOTA grundades 2015 och lanserades 2016 med David Sønstebø, Sergey Ivancheglo, Dominik Schiener och Serguei Popov som de fyra grundarna. IOTA Foundation är också en viktig del som övervakar projektet och aktivt delar i vidareutvecklingen. Företaget är globalt verksamt och är aktiva i över 25 länder.

David Sønstebø

David Sønstebø är en entreprenör med intresse för Internet of Things, Smart Cities och ny teknik. Han är en av de grundande medlemmarna och har därför haft stort inflytande på utvecklingen hittills. Sedan 2020 är David Sønstebø dock inte längre del av IOTA-stiftelsen. Orsaken till detta är avvikande åsikter och personligt beteende, vilket påverkat bilden negativt.

Sergey Ivancheglo

Sergey Ivancheglo är en mjukvaruutvecklare och en av IOTA:s grundare. Han fokuserar främst på kryptovalutor och har ofta kallats en visionär och ett geni. Den 26 juni 2019 meddelade han dock att han skulle dra sig tillbaka från projektet. Enligt honom ville han fortsätta utveckla, men privat och självständigt.

Dominik Schiener

Vid 17 års ålder flyttade Dominik Schiener till Zug i Schweiz för att starta en handelsplattform för kryptovalutor.

Projektet misslyckades men Dominik Schiener fortsatte ändå att undersöka blockkedjetekniken och de problem den medför. Detta ledde senare till att han grundade Open-source projektet IOTA tillsammans med David Sønstebø, Sergey Ivancheglo och Sergei Popow.

Dr Navin Ramachandran

Dr Navin Ramachandran har varit medlem i IOTA Foundation sedan 2016 och har även ingått i styrelsen sedan 2019. På grund av sin medicinska utbildning fokuserar han särskilt på området eHealth, dvs. kopplingen mellan medicin och digital teknik. Han är också intresserad av informationsbehandling, virtuell verklighet och artificiell intelligens.

På IOTA var han bland annat inblandad i utvecklingen av Trinity Wallet. Dessutom ingår det i hans arbetsområde att arbeta med alla stiftelsens kärngrupper (teknik, forskning, affärsutveckling, kommunikation), vilket ger honom en detaljerad överblick av exakt vad som händer inom stiftelsen.

En fullständig lista över alla medlemmar och rådgivare finns på IOTA:s hemsida.

Prof. Serguei Popov

Serguei Popov är matematiker och har en examen från Moskvas statliga universitet. Senare blev han professor vid universiteten i Sao Paola och Campinas. Hans expertområden är sannolikhetsteori och stokastiska processer.

Han har bland annat skrivit IOTA vitboken och många artiklar om DLT-tillämpningar, decentraliserad slumpmässighet och spelteoretiska aspekter av IOTA-algoritmen. Som en av grundarna har han varit en integrerad del av IOTA-stiftelsen sedan starten och har även varit medlem av styrelsen sedan 2018.

IOTA-nätverket utvecklades för Internet of Things och erbjuder manipuleringssäker data, mikrotransaktioner och låga resurskrav.

IOTA Foundation

Vilka problem vill IOTA lösa?

IOTA Foundation vill skapa ett decentraliserat nätverk som kan behandla transaktioner snabbt, säkert och billigt. Syftet är i första hand att åtgärda befintliga problem inom olika områden.

Mobilitet och trafik

Vårt sätt att förflytta oss förändras ständigt. På 2000-talet spelar självkörande fordon en särskilt viktig roll. Dessa är alltmer nätverksbaserade och kommunicerar oberoende med varandra. Eftersom utvecklingen fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt skede är det ett av de viktigaste områdena.

Den största utmaningen här är att göra datatrafiken så snabb och säker som möjligt. Transaktionerna måste därför ske nästan i realtid så att informationsutbytet inte försenas. Detta kan leda till betydande säkerhetsrisker med självkörande bilar och drönare.

All information för optimering spelar en viktig roll. Via IOTA-protokollet kan alla uppgifter om ett fordon lagras och analyseras omedelbart. På så sätt kan till exempel fordonets skick registreras och nödvändigt underhåll påbörjas självständigt. På samma sätt kan alla betalningsprocesser utföras automatiskt.

Handel och leveranskedja

Den globala handeln kan också dra nytta av IOTA-plattformen i många avseenden. I det här fallet kan den fungera som en förmedlande myndighet som garanterar förtroendet mellan affärspartners. Men även handlare, myndigheter, logistikföretag och slutkonsumenter kan använda och dra nytta av dessa funktioner.

Den internationella ekonomin är en komplex process som ständigt producerar enorma mängder data. Detta försvårar också samordningen av enskilda processer, eftersom mycket av den nödvändiga informationen är svår eller omöjligt att få tillgång till.

Här spelar så kallade leveranskedjorna ”Supply Chains” en viktig roll. Det är fullständiga register som dokumenterar produkten från skapandet till försäljningen. Det gäller alla nödvändiga uppgifter som ger information om de enskilda produktions- och bearbetningsförfarandena. De garanterar också en högre kvalitetsnivå och förtroende, eftersom alla steg i leveranskedjan är under strikta kontroller.

En fullständig dokumentation av en produkts ursprung är en tids- och kostnadskrävande process. Dessutom finns det för närvarande inga eller knappas några värdepapper som garanterar fullständig dokumentation. Under vissa omständigheter kan uppgifter felaktigt anges, döljas eller ändras retroaktivt.

Registrering av värdekedjor

Den tekniska standard IOTA erbjuder kan tillhandahålla bättre och fullständig dokumentation. Genom digital lagring i ett decentraliserat nätverk kan kostnaderna minskas och informationen bearbetas och redigeras på ett målinriktat sätt. Retroaktiva ändringar är inte möjliga, vilket garanterar en hög grad av konsistens.

Mycket av informationen kan samlas in automatiskt och är därför inte beroende av att en person ingriper. Sensorer och andra mätanordningar ser till att uppgifterna registreras och skickas oberoende, vilket innebär att de registrerade uppgifterna inte kan manipuleras.

Känsliga varor, t.ex. kött måste kontinuerligt kylas under produktion och transport. Hittills har det varit svårt att i efterhand avgöra om kylningen har upprätthållits under hela bearbetningen. Leverantörerna vet ibland inte själva om och när ett fel har inträffat. Chip och sensorer kan registrera och lagra denna information i realtid. På så sätt kan hela produktionskedjan spåras och ses när som helst.

Industri 4.0 och Internet of Things (IoT)

Industrin genomgår också förändringar och står inför nya utmaningar. Användningen av datorer och programvara spelar en särskilt viktig roll här. Internets framväxt har förändrat många processer inom industrin, vilket har en enorm inverkan på den framtida utvecklingen och kallas ofta den fjärde industriella revolutionen.

Artificiell intelligens och automatiserad programvara används i all större utsträckning. De kan underlätta enskilda arbetsmoment och gör därmed vissa processer snabbare och effektivare. Data är den viktigaste resursen här och behövs till exempel för att förse programvaran med nödvändig information.

Kärnan av industri 4.0 är ett globalt nätverk som möjliggör utbyte av kunskap och värderingar. Detta gäller kommunikation, betalningar, datautbyte och ekonomiska förbindelser mellan maskiner.

Marknadsplats för IOTA-branschen

Tillsammans med olika företag och forskare har IOTA lanserat Industry Marketplace. Det är en neutral plattform som automatiserar handel med data, varor och tjänster. På marknadsplatsen agerar enheterna som självständiga ekonomiska aktörer. De samarbetar på grundval av utbud och efterfrågan och handlar bland annat med resurser och tjänster.

IOTA:s distribuerade huvudbok gör det möjligt för enheter att säkert utbyta data, varor, betalningar och tjänster. Det ger också en oföränderlig verifieringskedja för tillgångar, beställningar, förfrågningar och offerter.

eHealth

Hälsovårdssystemet är en av de viktigaste byggstenarna i ett samhälle. Medicinsk forskning bygger på dataregister som kan ge information om vissa sjukdomar. Men även informationsutbytet mellan de enskilda instanserna är ett viktigt steg i utvecklingen. Den ökade digitaliseringen kallas också för elektronisk hälso- och sjukvård (eHealth).

Digitala patientjournaler kan ge många förbättringar i detta sammanhang. I samarbete med digitala identiteter (DID) kan hälsouppgifter lagras och utvärderas bättre, de kan behandlas digitalt och anonymt. Patienten kan sedan själv bestämma i vilken utsträckning den vill dela informationen. Det förenklar samarbetet mellan läkare och minskar luckorna i behandlingen av patientuppgifter, samtidigt som dataskyddet bevaras.

Mängden hälsouppgifter som samlas in fortsätter att öka stadigt. Här är säkerheten och integriteten de största problemen. Till skillnad från dokument på papper kan digitala resurser kopieras och ändras när som helst. Genom kryptering kan data via IOTA-nätverket ge patienterna fullständig kontroll över sina uppgifter. De kan alltså själv bestämma vem som har tillgång till den.

I Sverige har vi den digitala journalen, vilket är i stort sätt vad IOTA vill uppnå decentraliserat och inte centraliserat.

Elektronisk hälsodata (eHealth) är grunden för hälso- och sjukvården. IOTA säkrar data och öppnar upp för nya modeller inom vården.

IOTA Foundation

Digital identitet (DID)

Digitala identiteter (DID) blir också allt viktigare för myndigheter och företag. Här måste man skapa en grund av förtroende mellan användaren, organisationen och tjänsterna. IOTA har tagit hänsyn till W3C-standard för digitala identiteter när det gäller att skapa ett ramverk för digitala identiteter. Fokus ligger på tre roller: ägare, utfärdare och kontrollant.

Ägaren är innehavare av DID och har därmed fullständig kontroll över sina uppgifter. Personen bestämmer med vem och i vilken uträckning denna vill göra informationen tillgänglig.

Utfärdaren är utgivaren av DID och är vanligtvis en myndighet eller en betrodd tredje part. Den tar användarens uppgifter (t.ex. identitetshandlingar) och skapar en personlig fil av dem.

Verifierare är alla deltagare som kontrollerar den digitala identitetens autenticitet. De säkerställer att en person endast kan utge sig för att vara sig själv och att falska identiteter utesluts.

Med hjälp av en decentraliserad identifierare kan ägaren använda en offentlig nyckel för att bevisa att han eller hon är ägaren av uppgifterna.

I Sverige har vi BankID en smidig och snabb tjänst för att identifiera oss online. Vi ligger i framkant när det kommer till innovationer. Det återstår att se om IOTA-teknologins decentraliserade tjänster kan förbättra vår vardag ytterligare.

Det finns ingen kontrollerande part i nätverket som är motiverad av vinstdelning, och nätverket har inte heller någon form av åtkomstkontroll.

IOTA Whitepaper – The Case for a Unified Identity

Smart Cities

På grund av den snabba befolkningstillväxten får stadsplaneringen också en allt viktigare roll. Problemet här är bland annat att effektivt utnyttja det tillgängliga utrymmet. Moderna städer måste utformas på ett hållbart sätt, med ökad användning av teknik och nätverk.

Smart Cities eller smarta städer kännetecknas av att de behandlar och utvärderar data på ett målinriktat sätt. Processer kan också automatiseras i detta avseende. Målet är att göra dessa uppgifter tillgängliga för invånarna, besökarna, företagen och kommunerna. Ständerna kan på så sätt bli mer transparenta, ge invånarna riktade insikter och göra det möjligt för dem att få en aktiv roll i utformningen av dem.

Klimatförändringarna är också en viktig och relevant faktor för stadsplaneringen. Förutom företagen är även medborgarna skyldiga att arbete miljövänligt. Detta gäller bland annat transporter och konsumtion. Smarta städer kan utformas så att alla utsläpp fångas upp och registreras. Ny teknik kan också bidra till att minska energiförbrukningen.

I ett bostadshus används till exempel sensorer för att registrera väderdata som utomhustemperatur och luftfuktighet. Byggnaden reglerar sedan sin egen uppvärmning och ventilation för att hålla energiförbrukningen på en konstant låg nivå.

Europeiska unionen (EU) är en av pionjärerna inom området smarta städer. EU spenderar mest pengar i världen på modern stadsplanering och investerar i nya projekt. Internet of Things (IoT) spelar en viktigt roll för att säkerställa bättre uppkoppling. IOTA är också en del av denna utveckling och deltar i många projekt.

Investera i IOTA

Investerare har möjlighet att delta i stiftelsens tillväxt genom IOTA-token (MIOTA). Detta är betalningsmedlet i nätverket och har flera funktioner. Det finns också en särskild wallet som gör det möjligt att förvara MIOTA på ett säkert sätt.

Marknaden erbjuder handel med både kryptovalutan och CFD:er, alternativen skiljer sig lite åt beroende på din investeringsstrategi. I vår köpguide kan du läsa hur man köper IOTA och vilket alternativ som passar dig bäst.

Slutsats: IOTA är en av de viktigaste kryptovalutorna

IOTA vill i första hand arbeta praxisorienterat och kan redan visa upp flera framgångar med projektet. Inom området kryptovalutor och blockkedjor är projektet ett av de mest välkända och bedriver forskning inom många områden. Det är därför mycket troligt att IOTA kommer fortsätta spela en viktig roll i forskningen om IoT-tillämpningar och i blockchain-ekosystemet.

Partnerskap som Volkswagen och Bosch är också en viktig indikator på stiftelsens professionalism. Genom att nära samarbete med företagen kan man hitta individuella lösningar på befintliga problem. Dessutom är dessa samarbeten bland de första företagskunderna som kan integrera IOTA-token i sina företag. En lista över alla IOTA-partnerskap finns på deras hemsida.

Prognosen för IOTA är positiv och kommer vara intressant att följa. Projektets framgång beror dock också i hög grad på de olika ländernas regelverk. Dessutom måste investerare ta hänsyn till att ett framgångsrikt projekt inte nödvändigtvis leder till stigande priser. Priset beror ofta på den allmänna situationen på marknaden och på ledande Bitcoin.

Om du vill lära dig hur du kan köpa IOTA kan du läsa vår detaljerade köpguide – Köpa IOTA.